Human Action – Ludwig von Mises

Detta är ett inlägg som fylls på eftersom om lite tankar och utdrag ur mänskligt handlande av Ludwig von Mises, som jag finner värde i att kolla tillbaka på det vid behov. Jag läser boken tillsammans med studieguiden från mises.se, på denna hemsida finns även de 10 första kapitlen helt gratis. Hela boken på engelska finns gratis på mises.org.

Jag kom över denna bok när jag kom i kontakt med Charles Koch och när jag såg att detta var en av hans favoritböcker så ville jag läsa den. Även om Charles Koch är kontroversiell i många sammanhang så tycker jag att han är en inspirationskälla i många sammanhang också. Jag läser denna bok med ett öppet sinne, inte för att bekräfta egna tankar eller liknande. Någon gång i framtiden har jag tänkt att läsa andra stora verk inom denne genre också.

Allt som innehåller citattecken är direkt taget ur boken.

Introduktion

  • Praxeologi är den allmänna teorin om mänskligt handlande.
  • Katallaktiken är teorin om hur priser bildas och transaktioner görs på den fria marknaden. Katallikten är en del av den mer omfattande praxeologin, vilken inbegriper allt handlande.

Huvudfrågan som ekonomiämnet måste besvara är vad förhållandet är mellan dess påståenden och det mänskliga handlandets verklighet. Syftet med ekonomiska studier är att man ska förstå detta.

Det ekonomiska tänkandet måste byggas upp på ett sådant sätt att det kan stå emot all kritik från irrationalismen, historismen, panfysikalismen, behaviorismen och alla sorters polylogism. Det är oacceptabelt att ekonomerna låtsas ignorera de argument som hela tiden förs fram för att påvisa att de ekonomiska teorierna är meningslösa och absurda.

Även den mest utarbetade teori, som till synes säger allt som kan sägas om någonting, kan en dag förbättras eller ersättas av en annan teori.

Laboratorieforskaren anser att laboratoriet är den plats där alla undersökningar bör göras och att alla forskningsresultat bör presenteras med hjälp av differentialekvationer. Han kan helt enkelt inte förstå de kunskapsteoretiska spörsmålen rörande mänskligt handlande. För honom är den ekonomiska vetenskapen ingenting annat än en sorts mekanik.

Följande stämmer rätt bra med den ovan.

Trångsynta människor fokuserar alltid på hur andra skiljer sig från dem själv.

På s. 29 är det bra skrivet om hur den ekonomiska styrningen leder till teknikutvecklingen som har drivit världen framåt. Det är lätt att tänka att teknik drar världen framåt men det är lätt att glömma att ekonomin har lagt upp till att denna teknik har kommit fram. Följande summerar detta bra:

Vår tids stora bekymmer är att så få känner till vilken betydelse denna politik för ekonomisk frihet hade för de senaste tvåhundra årens tekniska utveckling.

Det är sant att ekonomiämnet är en teoretisk vetenskap och att den som sådan avstår från att yttra värdeomdömen. Den ska inte säga åt människor vilka mål de borde sträva efter. Den är en vetenskap om de medel som används för att nå utvalda mål och inte en vetenskap om val av mål. Slutgiltiga beslut, värderingar och hur målen väljs ligger utanför alla vetenskapers räckvidd. Vetenskapen talar aldrig om för människan hur hon bör handla. Den visar bara hur en människa måste handla fr att nå vissa bestämda mål.

I. Den handlande människan

Detta kapitel handlade väldigt mycket om beskriva vad mänskligt handlande är och inte är.

  • ”Handlande är vilja som sätts i rörelse och omvandlas till verksamhet, strävar mot mål, som utgör egots meningsfulla svar på intryck och på omgivningens tillstånd, och som är en människas medvetna anpassning till det sakers tillstånd som styr hennes liv.”
  • ”Medvetet eller meningsfullt beteende står i skarp kontrast till omedvetet handlande, det vill säga reflexernas – och kroppens cellers och nervers – ofrivilliga svar på stimuli.”
  • ”Vår vetenskap studerar mänskligt handlande och inte de psykologiska händelser som resulterar i en handling. Det är just detta som skiljer den allmänna teorin om mänskligt handlande, praxeologi, från psykologi.”
    • ”Psykologi undersöker de interna händelser som resulterar i en bestämd handling, eller i alla fall skulle kunna göra det.”
    • ”Praxeologin undersöker handlandet som sådant.”
  • ”Den som bara önskar och hoppas påverkar inte händelseutvecklingen eller sitt eget öde. Men den handlande mäniskan väljer, bestämmer och försöker nå ett mål. Mellan två saker som inte kan erhållas samtidigt väljer hon den ena och ratar den andra.”
    • ”Handling innefattar därför alltid både tagande och försakande.”
  • ”Handling är något verkligt. Det som räknas är all det en människa gör och inte det hon säger att hon ska göra men inte gör.”
  • ”Handlande betyder användandet av medel för att nå mål.”
  • ”Den kraftfulla person som energiskt strävar efter att förbättra sina villkor handlar varken mer eller mindre än slöfocken som tar dagen som den kommer; att göra ingenting och vara lat är också handlingar, de påverkar också händelseutvecklingen.”
  • ”Den som uthärdar något som hon kan förändra handlar inte mindre än den som ingriper för att uppnå ett annat resultat.”
  • ”Handlande är inte bara att göra utan också att avstå från att göra det som skulle kunna göras.”
  • ”Man kan säga att handling är ett uttryck av mänsklig vilja, men det ger oss ingen mer kunskap.”
  • ”Den handlande människan vill ersätta ett mindre önskvärt tillstånd med ett mer önskvärt.”
  • ”Det är alltid något obehag som får människan att handla.”
  • ”För att en människa ska handla räcker dock varken obehag eller föreställningen om ett mer tillfredsställande tillstånd. Det måste också finnas en förväntan om att ett avsiktligt beteende kan undanröja eller åtminstone minska det upplevda obehaget. Vid avsaknad av dessa förutsättningar kan inget handlande äga rum. Människan måste då ge efter för det oundvikliga och acceptera ödet.”
  • ”Ingen kan bestämma vad som borde göra en annan människa lyckligare.”
  • ”Praxeologin är inte intresserad av handlingarnas slutgiltiga mål.”
  • ”Känslor stör värderingar.”
  • ”Att straffa kriminella överträdelser som begåtts när man varit känslomässigt upprörd eller berusad mildare än andra brott är liktydigt med att uppmuntra sådana övergrepp. Hotet om hård vedergällning avskräcker även människor som drivs av en till synes oemotståndlig passion.”
  • ”Det som skiljer människan från de vilda djuren är just det faktum att hon medvetet kan anpassa sitt beteende. Människan är den varelse som har hämningar, som kan bemästra sina impulser och begär, och som har styrkan att undertrycka instinkter, begär och impulser.”
  • ”Förnuftet och erfarenheten visar oss två olika sfärer: den yttre världen, bestående av fysiska, kemiska och fysiologiska fenomen, och den inre världen, bestående av tankar, känslor, omdömen och avsiktliga handlingar.
  • ”Vi kanske tror eller så gör vi inte det, att naturvetenskapen en dag kommer att kunna förklara uppkomsten av bestämda idéer, värdeomdömen och handlingar på samma sätt som den kan förklara en kemisk sammansättning som det nödvändiga och oundvikliga resultatet av en viss kombination av element. Tills dess måste vi acceptera metodologisk dualism.”
  • ”Mänskligt handlande är en av de verksamma faktorer som ger upphov till förändring.”
  • ”Handlande utgör kärnan i människans natur och tillvaro; det är hennes redskap för att överleva och resa sig över djuren och växterna.”
  • ”Mänskligt handlande är av nödvändighet alltid rationellt.”
  • ”Handlingars slutliga mål är alltid att tillgodose några av den handlande människans önskemål.”
  • ”Ingen människa är kvalificerad att uttala sig om vad som skulle kunna göra en annan människa mer nöjd eller mindre missnöjd.”
  • ”Om en handling siktar mot ”ädla” eller ”högre” tillfredsställelser på bekostnad av materiella och konkreta fördelar kallas den vanligtvis för irrationell.”
  • ”Det är sant att eftertraktandet av mat och värme är gemensam för människor och alla andra däggdjur, och att en människa som saknar mat och logi i regel lägger sin energi på att tillgodose dessa angelägna behov och inte bryr sig så mycket om något annat. Viljan att leva, bevara sitt eget liv och ta vara på alla möjligheter att stärka sin livskraft är en fundamental del av tillvaron, som delas av alla levande varelser. Människan måste emellertid inte ge efter för denna vilja.”
    • Tänkte lite på Maslows behovshierarki när jag läste detta.
  • ”Det är godtyckligt att endast betrakta tillfredsställelsen av kroppens fysiologiska behov som ”naturligt” och därför ”rationellt”, medan allting annat ses som ”artificiellt” och sålunda ”irrationellt”. Den mänskliga naturens utmärkande drag är att hon inte bara som andra djur letar efter mat, logi och sammanboende, utan att hon även söker annan tillfredsställelse. Människan har specifikt mänskliga önskningar och behov, som vi kan kalla ”högre” än de som vi har gemensamt med alla andra däggdjur.”
  • ”När uttrycken ”rationell” respektive ”irrationell” används på de medel som väljs för att uppnå mål, utgör de ett omdöme avseende förfarandets effektivitet och lämplighet. Kritikern är antingen positivt eller negativt inställd till metoden grundat på huruvida den är bäst lämpad för att nå målet ifråga. Det mänskliga förnuftet är inte ofelbart och människan begår väldigt ofta misstag när den väljer och tillämpar olika medel. En handling som inte är anpassad efter det sökta målet lever inte upp till förväntningarna. Den går emot sin egen avsikt men den är rationell, det vill säga att den är ett resultat av ett förnuftigt – om än felaktigt – övervägande och ett försök – om än ett ineffektivt sådant – att nå ett bestämt mål. De läkare som för hundra år sedan använde metoder för att behandla cancer som dagens läkare avvisar var, sett utifrån dagens medicinska perspektiv, dåligt informerade och därför ineffektiva. De handlade inte irrationellt, utan gjorde sitt bästa. Om hundra år är det troligt att fler läkare kommer att förfoga över mer effektiva metoder för behandling av denna sjukdom. De kommer att vara effektivare, men inte mer rationella än våra läkare.”
  • ”Vetenskapen är, och måste alltid vara, rationell.”
  • ”Praxeologin handlar om hur människor valt att uppnå specifika syften. Det är en vetenskap om medel och inte om mål”.
  • ”Människan kan handla eftersom hon kan upptäcka orsakssamband som bestämmer förändring och blivande i universum.”
  • ”Där människan inte kan finna något orsakssamband kan hon inte handla. Detta påstående gäller inte omvänt.”
  • Vi måste helt enkelt slå fast det faktum att för att kunna handla måste människan känna till händelsernas, processernas och tillståndens orsakssamband. Endast i den mån hon känner till detta förhållande kan hennes handlingar nå de eftersträvade målen.”
  • ”Tänkande och handlande är människans utmärkande förmågor.”
  • ”Människan har endast två principer till förfogande för att förstå verkligheten, nämligen teleologi och kausalitet.
    • Teleologi, av grek. telos ”mål” är en filosofisk riktning som innebär att allt kan och bör förklaras med utgångspunkt från dess ändamål. (Wikipedia)
    • Kausalitet, eller orsakssamband, innebär en form av nödvändighet i relationen mellan empiriska fenomen (ting eller händelser). Om kausalitet råder mellan två fenomen, kallas det ena orsak och det andra verkanStatistiska samband kan sakna orsakssamband: två relaterade händelser kan till exempel bero på en tredje händelse. Relationens nödvändighet uttrycks i vetenskapliga lagar som i sin tur bygger på naturlagarna. (Wikipedia)
    • ”En händelse som inte kan tolkas med hjälp av dessa två kategorier är ofattbar och förblir ett mysterium.”
  • ”Tänkande och vetenskaplig undersökning kan aldrig ge oss full sinnesro, fullständig säkerhet eller perfekt kunskap om allting.”
  • ”Biologin har lyckats upptäcka en ”naturlig”, det vill säga mekanisk, förklaring av många processer som tidigare tillskrevs instinkten. Inte desto mindre finns det fortfarande många processer som inte kan tolkas som mekaniska eller kemiska reaktioner på mekanisk eller kemisk stimuli. Djur uppvisar ett beteende som inte kan förstå om man inte antar att en styrande faktor har varit verksam.”
  • ”Praxeologin, precis som de historiska vetenskaperna om mänskligt handlande, studerar avsiktligt mänskligt handlande. Om den nämner mål avses sådana som handlande människor siktar mot. Om den talar om mening, avses den mening handlande människor fäster vid sina handlingar.”
    • Definitionen av praxeologin.
    • ”Praxeologi och historia är yttringar av det mänskliga sinnet och som sådana är de beroende av dödliga människors intellektuella förmågor.”
    • ”Till skillnad från Hegel, Comte och Marx och ett flertal andra författare gör de gör inte anspråk på att kunna synliggöra vad som är den sanna, objektiva och absoluta meningen med livet och historien.”
  • ”Vissa filosofier råder människan att som slutgiltig mål söka en total försakelse av allt handlande. De ser livet som något absolut ont; fullt av smärta, lidande och ångest. De förnekar bestämt att någon avsiktlig mänsklig handling kan göra livet möjligt att uthärda. Lycka kan endast uppnås genom total utrotning av medvetande, vilja och liv. Det enda sättet att uppnå salighet och frälsning är att bli lika passiv, likgiltig och overksam som växterna. Det högsta goda är övergivandet av tanke och handling.”
    • ”Detta är kärnan i olika indiska filosofiska läror, särskilt Buddismen, samt även i Schopenhauers lära. Praxeologin har inget att säga om dem. Praxeologin är neutral i förhållande till alla värdeomdömen samt val av slutliga mål. Dess uppgift är inte att tycka om eller ogilla utan enbart att etablera fakta.”
  • ”Praxeologi studerar mänskligt handlande. Den lägger inget fokus vid mänskliga varelser som fullständigt lyckats förtränga allt det som utmärker människan som människa: vilja, önskemål, tanke och strävan efter mål. Den behandlar den handlande människan, och inte en människa som blivit omgjord till en växt eller som förminskats till en rent vegetativ existens.
    • Det var ingen dålig slutkläm på detta kapitel.

Skrevs: 2021-05-02

II. De kunskapsteoretiska problemen för vetenskaperna om mänskligt handlande

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s